Reningsanläggningar

Reningssystem

Industri-Teknik Bengt Fridh AB designar och bygger renings- och destruktionsanläggningar för vätskor och gaser. Systemen byggs i enlighet med gällande direktiv för destruktion av farligt avfall och aktuella myndighetskrav. Vi bygger system för termisk oxidation, regenerativa system, katalytiska system och kombinerade system med indunstning och värmeåtervinning av olika slag. System byggs för gaser och vätskor innehållande de flesta typer av lösningsmedel och restprodukter. Kapacitetsmässigt finns system för vätskor upp till ca 10 ton/h, för gaser upp till ca 50 000 nm3/h.

TERMISK DESTRUKTION Termisk destruktion av klorerade energirika restgaser från läkemedelstillverkning. Ett flöde av ca 300 nm3/h restgas värms till 850 ºC med en uppehållstid på 2 sekunder i en atmosfär som innehåller tillräkligt mycket syre för att alla brännbara ämnen skall oxideras.
DESTRUKTION Destruktion av miljöskadliga ämnen i restvätskor och restgaser från kemisk industri. 7000 kg/h vätska och 1200 nm3/h gaser destrueras vid 1000°C i en brännkammare med 2 sekunders uppehållstid. Före destruktion används ett evaporativt system för att dela upp flödet i en ångfas och en konsentratfas. Värmeåtervinning genom ångproduktion i en 38 bar panna. Destruktion av restgaser innehållande etylenoxider, kolmonoxid m.m. Ett flöde av 7200 nm3/h oxideras på en platinakatalysator vid 275°C och 1,7 bars övertryck.
TERMISK OXIDATION . Termisk oxidation utav processgaser från destruktion av sprängämne. Processgaserna 6 000 Nm3/h förvärmes till 550ºC och slutförbränns vid 850ºC . Som stödbränsle användes i detta fallet eldningsolja 1 men kan även utföras med dom flesta andra bränsle vid andra applikationer. . Förbränningsanläggningen är utrustad med data loggnings- utrustnig för alla viktiga processdata.
BOREALIS I FINLAND . Inom raffenaderiet i Poorvo finns det att antal stora tankar för lagring av bensen. Tankarna fylls från tankbåtar oh mycket flyktiga gaser kommer från tankens ventilationsrör. Dessa sammankopplas till et utsugsystem, som är kopplat till en efterbrännkammare där den temiska reningen sker när tanken återfylls. Utrustningen är placerad i en EX klassad zon med en flamspärr för inkommande gas. Kapacitet 500 nm³/h, bensenkoncentration 5
SLIP NAXOS, Västervik . Företaget tillverkar slipstenar, som är pressade och tokade med hjälp av hetolja. Från denna procedur uppstår restgaser i form av naftalen och lösningsmedel. Maskinerna och torkarnas utsug är kopplade till ett gemensamt tryckreglerat sugsystem som i sin tur är kopplat till en oljeeldad efterbrännkammare med inbyggd värmeväxlare för uppvärmning av processgasen före den termiska reningen. Värmeväxlare för hetolja och vatten återvinner energi till processen, kapacitet 12 000 m³/h, reningsgrad 99,5%.
SEKAB. Svensk Etanol Kemi AB i Örnsköldsvik. . SEKAB tillverkar Etanol för olika ändamål. Vid framställningen får man restgaser som innehåller metan metylacetat vätgas acetaldehyd och ättika 20 g/Nm³. Restgaserna erhåller från två ställen i processen, vardera med ett flöde av 3600 Nm³/h. Gaserna avsugs via gasfläktar i takt med produktionen. Förbränningen sker i en efterbrännkammare, som stödbränsle används 95% Etanol. Efterbrännkammaren är kopplad till en avgasångpanna för ångproduktion. Systemet ger en reningsgrad av över 99% samt en ångproduktion av 7 ton/h, som sedan används vid Etanolframställningen. Resultat: Renare luft - bättre energiekonomi!
EKA NOBEL SKOGHALL AB Ånganläggning för processindustrin. . Vid klor- och klorattillverkning erhålls vätgas som biprodukt. Vätgas är ett mycket rent bränsle som endast ger vattenånga som avgas. Vätgasens stora explosionsområde vid luftblandning fordrar speciella åtgärder vid hantering och förbränning. Med vårt brännarsystem kan vätgas användas för energiproduktion. Gasen kan eldas utan stödbränsle med den mängd processen avger, eller i kombination med andra bränslen. Vid kombinationseldning med olja utnyttjas gasens avgivna vattenånga som extra sönder-delare av oljan. Genom samtidig eldning med vätgas och olja kan all vätgas från processen uttnyttjas först, om ångbehovet är större än energitillgÃ¥ngen från vätgasen ersätts detta med olja. All utvunnen energi från processen återgår till produktionen och resultatet blir god energiekonomi.